I begynnelsen var Ljudet.

Redan i livmodern uppfattar vi ljud, och hörseln är det sista
förnimmande sinnet som lämnar oss när vi dör.  Sägs det.



Ljud är vågor som alstras när luftmolekyler sätts i rörelse av
någonting. Vibrationerna breder ut sig som ljudvågor, dessa
träffar vårt hörselsinne, örat. En frisk ung människa hör
frekvenser mellan c:a 20-20.000 Hz. Röster ligger vid 100-150Hz.
Mycket höga toner, frkvenser över 20.000Hz kallas ultraljud.
Ultraljud används som bekant bl.a. vid fosterdiagnostik.
Låga toner, frekvenser under 15Hz kallas infraljud.
Infraljud uppfattas inte med hörseln, men kan kännas !

Total tystnad, där man inte ens hör bruset från sitt eget blodomlopp,
är svårt att tänka sig. Ljud påverkar oss mer än vi tror.
Tonerna kan användas till mycket. För att stärka oss eller försvaga!
Sirenernas vackra lockande sång i Odysseus. Dolda, hemliga
budskap, signaler som triggar igång "sovande" hemliga agenter,
konsumtionssamhällets förföriska muzak som ska få oss att stanna
kvar lite längre i butiken...
Vissa toner kan få halsen att liksom snörpas åt, som om gråten
ligger nära. Musiken i sig behöver inte vara vemodig eller sorgsen.
Ljud i form av musik, det vackraste människan skapat...
Kan vi leva utan musik. Kanske, men betydligt fattigare !

I begynnelsen var ljudet.
Ljudet alstras och klingar ut...från tystnad
till tystnad...återvänder till utgångspunkten.
Om det vid "big bang" utgick en ljudvåg,(hela ljudspektrat) skulle
man då inte kunna säga at vi och alltet består av ljud, frekvenser,toner
på samma sätt som vi säger oss bestå av det vackra ordet stjärnstoft...
En egen ton, frekvens som är lika individuell som ett fingeravtryck !
En ton som helt kort kan förenas med en grundton i universum.

Vi har väl alla någon gång, helt plötsligt, utan anledning, under några
få sekunder känt oss oförklarligt lyckliga, i fullständig harmoni med
tillvaron... Föreningen av toner, frekvenser som löper samman.
Begrepp som synkronicitet känns inte helt främmande.

Om än lite flummigt...

AaaooooooooohmmmmmmmM

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0