Prana
Befinner vi oss mitt i en utandning ?
Expansion, på ytan...
Universum expanderar, ända sedan "the big bang".
Befinner sig vårt solsystem inne i en ofantlig, ofattbar "kropp",
liksom våra celler gör, i förhållande till vår egen?
Den enskilda cellen i kroppen har ingen uppfattning om sambandet
och tillhörigheten med det övriga systemet.
Den har heller ingen uppfattning om sin betydelse.
Hur den påverkar och påverkas av omgivningen.
Lika lite som vi kan greppa helheten och syftet med vår existens.
Celler i vår kropp nybildas och dör, från det vi föds, så som nya
stjärnsystem bildas och dör...
Från vårt inre universum.
Stjärnorna avlägsnar sig ifrån varandra.
Vissa anser att expansionen någon gång i en avlägsen framtid
kommer att avstanna och börja dras in mot "mitten" igen,
till en koncentrerad punkt...
"Big bang", var det stadiet mellan en ut och inandning ?
Utandning - Inandning. Expansion - Kontraktion.
Ett evigt förlopp.
Vad är evighet ?
Hisnande tankar!
Ödmjukhet är ordet som kommer för mig . . .
Ja, inte sant. Människor tror sig stå över allting annat, stort som smått. Lite ödmjukhet skulle sannerligen inte skada.
Mm, vi är mycket mycket små i tillvaron och det får vi panik över istället för att glida med i att vi är där vi är och bör göra vad vi kan för att det ska blir bra. Det finns en massa saker vi inte kan påverka och är man ett koll-troll så blir det jobbigt och då behöver man ordna med det som man kan ordna med som sätta upp väggar och fixa nytt kök ;-). Klart att det hisnar när man tänker på det men... Tack för tankarna... Kram
Du har alldeles rätt Jenny. Men visst kan det ibland vara en viss befrielse att tänka på det när man står där mitt i smeten... den nya kranen i köket läcker, tapeten rullar upp sig. Det ger lite perspektiv på det hela. Bamsekram...
Oj, du får mig att vakna och tänka till. Universum är så ofantligt, oförståeligt och fantastiskt och ja, vi är nog alla delar av en helhet och meningen...intressant!
Hehe.. Intressant nog har jag varit inne på tankegångar som i mångt och mycket liknar dina. Stundtals blir likheterna så stora att jag baxnar!
Men det tycks ju onekligen vara apokalyptiska tider vi lever i, även om min förhoppning är att världen slipper gå under helt och hållet. Det vore fint med en mjukare övergång till ett mera humant och rättvist samhälle.
Men då återstår mycket omprogrammering av vårt inre!
Intressant blogg!
Tack ! Nej, jag tror inte att vi går under, helt o hållet. Men något kommer nog att ske, miljön, tex.
För att göra det hela ännu mer ofattbart, så tillåt mig citera William J.Broad: "Problemet... är att den största delen av universums massa tycks saknas.."
