Den gråtande filosofen

Redan dom gamla grekerna...
kom närmare "sanningen", tror jag, än dom själva riktigt förstod,
vad gäller tillvarons innersta väsen.
Bilden har en hel del att göra med inlägget...
Herakleitos menade att allt är i rörelse, "flyter". Jag vet inte hur det
är med flyter, men att tex. bordet som vi sitter vid egentligen består
av molekyler och atomer som "dansar" omkring är väl allmänt känt
(oavsett om det är en medveten, elegant dans eller rent kaotiska
rörelser.) Verkligheten som vi ser och upplever den är inte hela
bilden, fråga en fjäril...
 
Kunskapen om att allting hänger ihop och påverkar vartannat har
väl en särskild betydelse i dessa dagar med en hotande global
miljöförstöring. Att tillvaron är i ständig rörelse och föränderlig.
Cellerna i vår kropp byts ut, kretsloppet i naturen är välkänt och ett
universum som "sakta"  utvidgas...
" Man kan inte stiga ner i samma flod två gånger,"
Även det minsta har betydelse och påverkar i det stora.
 
Tillvaron består av ständiga motsatser, som för processen
framåt. "Striden" är det som driver allt framåt. Herakleitos igen.
En kamp som sker inom oss såväl som ute bland galaxerna.
En växelverkan. Liv uppstår, slocknar och dör.
Allt detta är det vi lever i, och av.
Vi kan kalla det vad vi vill, Kosmos eller Gud.
Men det är ett misstag att kalla det för Fingal Olsson...
Jag tror inte på att se denna kraft eller gudom som personlig.
Respekten för tillvaron, naturen och allt levande i den räcker långt!
 
Denna gamla grekiska tänkares ideer ligger mycket nära mina egna
funderingar.
 
Herakleitos kallades för den gråtande filosofen för att han ofta satt
och grät över människans fåfänga och meningslöshet...
 
 
 Uppdatering 15/4 :
Det finns ett gammalt uttryck om företeelser i människans framfart;
"man vet inte om man skall skratta eller gråta"...
Herakleitos gråter över människans fåfänga och meningslöshet,
Demokritos väljer att skratta åt människans dumhet...
Grundläggande inställningar till människolivet !
 
 

Kommentarer
Postat av: Per-Anders

Jodå, tillvaron består av en ständig strid mellan olika intressen. Den striden (eller de striderna) gör inte sällan ont men för också utvecklingen framåt. Själv har jag dock ambitionen att alltid försöka stå på den goda sidan i de stridet jag är inblandade i.

2013-04-11 @ 23:36:57
URL: http://peranders.blogg.se
Postat av: Libra

Respekt för allt levande är nyckeln till allt. Och något vi måste se till att lära våra barn och barnbarn.

2013-04-13 @ 10:07:51
URL: http://mammababsan.blogspot.com
Postat av: Kersti

Balans gäller för galaxerna, miljön och för livet självt i det stora och i det lilla. Lätt att skriva svårare att leva efter.

2013-04-13 @ 16:22:25
URL: http://plommenad.blogg.se
Postat av: KaosJenny

VAd fint du skriver och så sant. Respekt för allt levande är viktigt och vetskapen, känslan av att allt hänger ihop även om vi inte begriper precis hur. Kram

2013-04-14 @ 00:03:47
URL: http://fantastisktkaos.blogspot.se
Postat av: kalebass

Ja Kersti, men man kan börja i det lilla, och sedan inte minst välja rätt makthavare så småningom...
Tack detsamma Jenny, och kram på dig!
Libra, barnen tar efter vad vi gör och så förs det vidare...att föregå med gott exempel är inte alltid så lätt, men ett måste!
Ja tyvärr, ibland måste det ju göra ont, Per-Anders.
men så känns det också så mycket bättre efteråt !

2013-04-14 @ 11:52:19
URL: http://www.kalebass.blogg.se
Postat av: anita

Läckert att läsa Fingal Olsson på engelska! :-)

2013-04-15 @ 17:22:41
URL: http://www.pyttiminpanna.wordpress.com
Postat av: kalebass

...och vilken nostalgitripp! Det var som i en för länge sedan svunnen värld.

2013-04-16 @ 11:03:45
URL: http://www.kalebass.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0