Trender och Ideal

Tiderna förändras, och vi med dem. Inte alltid till det bättre.
Verklighetsuppfattningen har stor spännvidd.
Stor vikt läggs på ytan, vilka vi vill/ska se ut att vara, för att
se framgångsrika och coola ut.
Trender bildar ofta ideal.
Ju svagare självbild ju större önskan att följa idealen.
 
Det fanns tider då kroppsarbetande och obemedlade ingick
i samma kategori; sämre folk!
Solbrända, väderbitna ansikten gjorde sig icke besvär i de
bildade eller "finare" sammanhangen.
Nej, blekhet föredrogs. Man skulle snarast se anemisk ut...
 
Trenderna pendlar gärna mellan ytterligheter.
 
Nutidens reality-såpor visar vad som nu anses vara det rätta.
För att inte medverka till att dessa ideal sprids, avslöjar jag
enbart att det framförallt är på MTV dom förekommer.
Men svensk tv försöker desperat följa konceptet...
( Har sökt spåra ironi i programmen, men förgäves!)
Blänkande solbrända muskelberg, där muskelmassan tycks
vara på bekostnad av innehåll ovanför de orakade kinderna.
Till detta matchande cremebruna blänkande kvinnor med
uppumpade läppar, likt babiananus...
 
Vill inte lägga upp bilder på resultatet av dessa ingrepp, de
är alltför deprimerande,(det går att googla runt, på egen risk!)
Jag hoppas innerligt att de flesta kvinnor tycker det blir för
dyrt med dessa botox och silikoninsprutningar...
... om inte förnuftet självt säger ifrån, förstås !
 
Sens moral; Strunta i trender. Var dig själv. Du duger !
 

Ringen

Kvinna såg någonting som blänkte i åkerkanten. Trodde
först att det var en höna som tappat sin ringmärkning...
Men det visade sig vara en 1.500 år gammal ring !
Klicka gärna på bilden.
 
Tid/rumsdimensionen flimrar förbi...
 
Ringens historia, tänk vad den skulle kunna berätta.
Frågorna hopar sig;
Uppslagen förlovning? Rövarbyte? Vad hände med de
inblandade... Vem tillverkade den, och var?
Vem var siste bäraren?
 
En tidsmaskin står högt upp på min julklappslista !
 
 
 
 

Intermezzo

(Intermezzo;  mellanspel )
 
Det finns mycket mellan himmel och jord.
Intresset för det ockulta ökar tydligen, åtminstone bland
"vanligt" folk, att döma av alla tv-program som dykt upp i
tablåerna, vid sidan av alla matlagning/ inredning/renovering
och utslagningsprogram...
Orsaken sägs bero på osäkra tider, en tillvaro som blir allt
svårare att greppa.
Vi "ser" ändå väldigt mycket av tillvaron.
Vi kan känna på den, smaka, höra och framförallt mäta den.
Får mycket förklarat
Men ibland omkullkastas dom gamla "sanningarna", nya rön
och upptäckter rubbar tryggheten.
 
Samtidigt som det är en stor bit som saknas.
Många av oss känner detta, en tomhet, längtan, kanske saknad.
Det fattas något.
När vi når ett mål är vi redan på väg till nästa... aldrig tillfreds,
ständigt sökande.
 
Jag har själv varit med om en del "mystiska" händelser, som satt
vissa spår, men att berätta om dessa är inte så lätt.
Många blir antingen skrämda, eller avfärdar det hela, men oftast
möts man av väldigt undrande blickar...
 
Eftersom det inte går att bevisa och är ytterst subjektivt, så är det
något som måste upplevas, kännas, och tolkas av varje individ.
Men,
det är samtidigt något så omtumlande, att man som människa
gärna vill dela med sig av upplevelsen.
 
Detta har också gjorts, genom tiderna, runt om i världen.
I olika kulturer, religioner och epoker. Mycket har skrivits om ämnet,
och religioner har rent av skapats efter dessa upplevelser.
Tolkningarna av det upplevda färgas naturligtvis av ens egen världs-
bild. Eller bristen av en sådan.
 
Jag tror däremot inte på att framkalla några andar !
Varken onda eller goda.( sannolikt två sidor av samma uppenbarelse?!
Dessa fenomen tror jag handlar om något helt annat
 
... det finns även ett liv mellan födelse och död !
 
 
 
 
 

Fingret

Läst i år, tjugohundratretton :
 
" Dom säger emot föräldrarna, pratar högt i sällskap,
och tyranniserar lärare..."
                                                   Sokrates, 400-talet f. Kr.
 
 
Sagt, för över tvåtusenfyrahundra år sedan,
förmodligen av Sokrates, nedtecknat av hans egna elever...
 
Sannolikt ett naturligt uttryck för de flesta individers
utvecklig på väg till frigörelse och förhoppningsvis,
mognad.  ( Individuationen, av C.G. Jung,)
 
Nu vet vi åtminstone vem  "visa fingret" kommer ifrån.
De´du, Björklund !
 

Hybris

Ljudkompositioner ja,
i dessa sammanhang kallar jag mig eareye studio production.
Ett koncept som även inbegriper bild och video.
Vill inte hamna i ett fack, men skulle nog vilja kalla stilen för;
Ambient minimalistisk, melodiös gothic noise !
Filtrerade och på olika sätt behandlade, främst bakgrundsljud,
där stora ljud dämpas och små förstärks. Lager på lager.
Ljudkällor som normalt inte får ljuda tillsammans, som tex.
kyrkorgel och banddiskmaskin... lite surrealistiskt kanske.
Ofta blir resultatet ödesmättat, ibland kusligt, nästan alltid
ett ljud nära dig...
 
Det låter naturligtvis väldigt pretantiöst,
men varför inte sikta mot trädtopparna...
Jantelagen lägger vi härmed åt sidan !
 
Tänker mig uppbyggnaden, processen, så som själva livet
gestaltar sig, höga berg och djupa dalar, men oftast som en
mer eller mindre rak linje.
Tillvaron kan visa sig förskräckligt ful och motbjudande, men
också häpnadsväckande vacker och harmonisk.
Ljusa crescendon, eller mörka utefter en minimalistisk linje.
En linje som håller samman kompositionen, leder fram till
nästa punkt... och nästa, och livet går vidare...
ända fram till finalen.
 
Kan hybris ibland vara ett uttryck för ödmjukhet, liksom
ödmjukhet mycket väl kan vara falsk blygsamhet !?
 
 
 

In i gotiken.

 
Här kan man sitta, bekvämare än det ser ut, och filosofera,
om man vill, över gotikens symbolik.
I mitt tycke ett gotiskt verk. Vad konstnären tänkt, och
framförallt heter, får jag återkomma till.
 
Denna underbara skapelse väntar efter en härlig runda i
omgivningen, utefter Mjörn som skymtar i bakgrunden.
 
Här sitter man verkligen mitt i gotiken !
 
OBS, uppdatering 10/11;
Konstnären heter  Lolo Funck Andersson,
http://www.lolo.se/
                              .........................
 
Epoker kommer, epoker går... 
Att stanna upp och fundera över vad som händer och sker
i samhället, i vår tid, är nog nödvändigt om än sorgligt.
 
Vart är vi på väg ?
 
 
 
 

In i garderoben

Det är något jag vill bekänna...
 
Så här på "ålderns höst" har jag upptäckt att jag under
åtminstone halva livet varit något innerst inne, som jag
inte ens visste vad det var...
Det har utan min vetskap påverkat mig på flera områden.
Alltifrån fascinationen för de ståtliga medeltida katedralerna,
doften i gamla byggnader, kuriosa, udda föremål, till mina
egna skapelser i lera, måleri och ljudkompositioner, där
jag för övrigt envist försökt hålla min utrustning analog,
och undvikit det digitala...
Jag ser inte ut som en, men äktheten sitter ju inte på ytan.
Vadå ?
Jo, det har gradvis gått upp för mig att jag är en gothare !
Ja ni läste rätt, mina kära "gamla" bloggvänner.
I själ och hjärta. En klockren gothare...
Goth är en subkultur, med betoning på det estetiska, det
unika. Vilket inte hindrar att sammanhållningen är ganska
så framträdande. Ingen betoning på könet, men heller inga
försök att dölja skillnaden..!
Mycket som varit har kommit i ett annat ljus... eller mörker,
nåja, det ska inte tas så allvarligt. ( även om allvaret är en
framträdande egenskap hos en gothare..)
En befrielse, eller identitet rikare !
 
Jag kommer inte ut ur, utan in i...
 
eller, man behöver aldrig bli för gammal för att va ung...?!
 
eller, man lär nog aldrig känna sig själv, innerst inne...
 
 
 

RSS 2.0