Svek
Ang. uttalande om stopp för vinst i välfärden och privatiseringar
Massmedia ansåg att Sjöstedt svek sina väljare...
Inför valet krävde Vpk stopp för vinster i välfärden !
Socialdemokraterna med Löfven i spetsen var ytterst vaga i denna
grundläggande ideologiska fråga, men de flesta trodde nog ändå på
ett stopp i någon form.
Själv såg jag tydligt orosmolnen, och trodde inte riktigt på en
kursändring vid ev. maktskifte.
Hur rätt fick jag inte !
Efter valdagen ville inte Socialdemokraterna ha med Vpk i regeringen.
Varför ?
Svaret är givet; Man vill fortsätta på samma linje som de borgerliga, med
vinster i barnomsorgen, skolan, sjukvården och äldreomsorgen.
Vilket dock säkerligen INTE hindrar höjda skatter ovanpå detta !
Man sviker alltså idealen!
Vpk skulle helt klart bli en jobbig samarbetspartner !
Vem är svikaren ?
Ja, inte är det Sjöstedt och Vpk.
Den som svek var Löfven. Som förmodligen därmed har skjutit sig själv
i foten, (läs socialdemokratin, i grunden).
Jag skulle vilja kalla det århundradets svek.
En omskrivning av ideologin är i mitt tycke nödvändigt. Eller kanske ett
namnbyte; Nya socialdemokraterna/businessclass...?
Ska man kalla det gnäll nu när man hör alla som klagar på utförsäkringar
och vanvård ? Det finns i varje fall inte mycket att göra.
En majoritet av folket har sagt sitt !
Mångfald
Tog en runda i bloggosfären nyligen. Gör det ibland.
Klickade mig runt för att kanske finna något nytt.
Nya tankar och infallsvinklar.
Vad fann jag...
Mode, mode och åter mode. Outfit av alla de slag.
Smink, makeovers, läppförstoringar...
Även i övrig media, (kan väl inte ha undgått någon).
Dokusåporna svämmar över, som stora pattar, det är
"bimbon" som gäller, tillsammans med "hunkarna", med
svällande muskler och en valnöt mellan öronen...
En i mitt tycke mycket motsägesefull värld !
Tanken väcktes...
så här i valtider, när Fi (feministiskt initiativ) nästan
kom med; Hur är det ställt med återväxten ?
Könsrollerna tycks ju vara väldigt traditionella, och
snarast befästa. Hur medveten är den nya uppväxande
generationen ang. strävan efter jämlikhet mellan könen.
Eller har jag misstolkat hela frågan?
Skrivet av en herre som för länge sedan prövade på att
vara velourman... med mindre lyckat resultat.
I ärlighetens namn, så visst finns andra intressen!
Men man får antstränga sig för att hitta dom!
Bloggosfären består av mångfald.
Tack och lov.
Mångfalden visar sin styrka och nödvändighet !
Upprop
Till politiker i båda blocken !
Istället för att ignorera sverigedemokraterna och
förlöjliga Åkesson, borde ni börja fundera på
varför dom har sådan framgång.
SD är faktiskt det tredje största partiet!
Otroligt, jovisst, men inte desto mindre sant.
Det var "vanligt" folk som röstade fram dom.
Sopa inte frågan under mattan, ta det på allvar,
undersök orsaken innan det är försent.
Här är några välgrundade tankar om orsaken:
Många känner sig missnöjda med det etablerade.
Många unga tycker det är häftigt.
Många äldre är besvikna på samhället,
och,
många skyller på invandringen. Men äkta rasister
tror jag är lätträknade även inom partiet !
...........................
( OBS, ovanstående skrevs veckan före valet,
men kommer att vara aktuellt minst fyra år till !
Fördubblingen av partiet stärker mina tankar.
En tröst är att dom inte har folk som är villiga
att fylla platserna ute i kommunerna.
Stolarna gapar tomma!
Man vill väl inte visa sin nuna offentligt...
Ödesval
Vad innebär demokrati egentligen.
Allmänna val. Folkvalda representanter...
"Ödesvalet" närmar sig.
Konsekvenserna av hur folket röstade i de senaste valen
borde väl ha framgått i vardagen hos dom flesta.
Men.
Förstår folket vad som är bäst för dom?
Kan folk sätta sig in i sakfrågorna.
Förstår man ideologiernas innebörd.
Bryr man sig?
Frågan framförs ibland:
Borde vanligt folk få rösta, överhuvudtaget ?
Finns det något val egentligen?
Oavsett "vinnare", så är det väl tyvärr så att även vid ett
maktskifte så kommer den inslagna vägen med indragningar
och besparingar som grundar sig på vinstintresset att fortsätta.
Någonstans är det alltid någon som håvar in vinsten.
Men inte är det vi !
Ödesval ?
Det är inte ÖDET som avgör, det är VI.
Man borde nog fråga sig var partierna står ideologiskt, och
inte bara fastna i allt tjafsande i valtider.
Fråga sig;
Vad är det för samhälle partiet i grunden vill ha ?
Demokrati är något som man måste jobba för, det är
som med kärleken; den ska inte tas för given...
Åsikter
Man får tänka på vad man säger.
Med dolda mikrofoner kommer det allt som oftast fram vad
folk tycker egentligen.
Det är helt naturligt att det blir politiker som drabbas främst
men skulle samma sak göras bland "vanligt" folk, skulle
resultatet förmodligen bli än mer skrämmande !
(Buggning är inte ok, men det effektivaste sättet
för att få fram sanningen).
................................
Man måste tänka på vad man skriver.
Humor och satir är ibland enda försvaret inte bara mot inre
demoner, utan även mot yttre.
Den stora massan, som ju består av individer, kan drabbas
och bete sig i samma riktning. Ett slags masspsykos.
Åsikter kan svänga fullständigt, alltifrån "släpp fångarna loss",
till en önskan om dödsstaffets återinförande.
Satir är ett mäktigt vapen.
Men alla människor uppfattar inte satiren i ett uttalande.
Detta faktum är också anledningen till att den används,
speciellt i samhällen där yttrandefriheten inte uppskattas.
Budskapets innebörd går helt enkelt vederbörande förbi !
Mentalitet
Svenskar är ett auktoritetsbundet folk. *
Farbror staten (och tidigare moder Svea) förväntas ta hand om allt.
Bocka och niga, speciellt de äldre. Vara tacksam. Följa strömmen.
Naiva, blåögda, rädda att göra bort sig.
" Vi är för fega i Sverige,
vi måste våga debattera svåra frågor",
Ivar Arpi.
(borgelig skribent, men mycket intressant
och hörvärt. Klicka gärna på bilden).
Missnöjet ger sig mest tillkänna vid frukostborden och i fikarum,
där säger man sin mening och vågar t.o.m. slå näven i bordet.
Annars får näven stanna kvar i fickan, om än hårt knuten... för
att få utlopp i andra sammanhang.
Oftast är det nog hustrun som får sitta emellan.
* Människor är i grunden ganska så lika runt om i världen, det är
mest kulturen och religionen som skiljer oss åt.
Demoner
Ingemar Bergman nämnde dom ofta, dom inre dämonerna.
Hur dom ansatte och påverkade honom.
Han var inte ensam om detta.
Vi har alla minst en "demon" inom oss som hindrar och stör,
och kanske lägger krokben i våra liv.
Somliga drabbas hårt ! Andra märker ingenting. Kanske för
att deras demoner har tagit över helt och hållet...
(Självbelåtenhetsdemonen?)
Människor har alltid velat sätta namn på företeelser och tillstånd
för att lättare kunna handskas med dom. Det finns benämningar
inom psykologin, men visst är det mera fantasieggande med en
hop demoner..?
Min främsta demon, som har följt mig i livet, har jag skrivit om i
ett tidigare inlägg, under personligt; Kakburken.
Jag blev tidigt medveten om den, och bekämpade den efter
bästa förmåga, tyckte jag.
Men har med tiden insett att den är kvar därinne...
Tror faktiskt att den ynglat av sig. Ett antal mindre demoner som
riktar in sig mot andra områden och situationer.
Jag är medveten om det och har accepterat deras existens.
Vill nog påstå att jag har viss kontroll över fenomenet...
Men frågan är om inte accepterandet är en än värre demon!
