Ockupationen

Bilden är från en helt annan ockupation!
 
Mycket intressant och välgjord Norsk politisk thriller
som handlar om en "fredlig" ockupation av just Norge,
utförd av Ryssland, men beordrad av EU !
Det som utlöser dramat är en hotande klimatkatastrof
som får den nytillträdda, gröna regeringen i Norge att
stoppa all gas- och oljeproduktion i Nordsjön.
Hur mycket som satsningarna på en ny, miljövänlig
energikälla (som hotar oljeindustrin) har med utvecklingen
att göra, återstår att se...
 
Jag tror att scenariot stämmer väl överens med vad som
skulle kunna hända; Inga brummande bombplan i luften,
eller skramlande stridsvagnar på gatorna!
I varje fall inte inledningsvis.
 
Ryssland protesterade mot sin roll i serien, (men det skulle
inom parantes mycket väl ha kunnat vara styrkor från Nato
som stod för ockupationen).
 
Tror inledningen på historien ligger mycket nära verkligheten.
Intressant att se hur upphovsmakarna får till slutet...
 
 
 

Om sårbarhet

 
Master som rasar.
Datorhaveri vid flyget.
P4 tystnar i närområdet.
 
Mycket på en gång.
Visst låg misstankar om sabotage nära till hands...
Svävande uttalanden från myndigheter, från "vet inte" till
materialfel, tills slutligen en undersökning påbörjades.
 
Visst KAN det ha varit en "liten trevare" inför ett kommande,
större sabotage. Eller en okynnes-uppvisning i att man kan!
Att främmande stormakt skulle vara inblandad tror jag inte på.
 
Hur som helst. Det visade än en gång på sårbarheten i samhället.
Oavsett om det hela har oskyldiga "naturliga" orsaker...
 
Kan man lita på ett (eventuellt) uttalande om vad som hände ?
 

Visingsö

Visingsborgs slott, från 1600-talet,(det som var huvudbyggnaden).
 
Historien gör sig påmind överallt på ön.
Under lång tid fylld av intriger, maktkamp och ond bråd död...
Gravhögar finns lite här och var, från stenåldern och framåt.
Kung Karl Sverkersson dräptes här 1167, på södra delen av ön,
vid Näs, där riksborgen låg. Händelsen skildrades i filmen om Arn.
En ek har planterats vid platsen som minne av dådet.
Mörka tider...
 
Nu, en idyll.
Det ligger ett speciellt ljus över ön, inte olikt det på Skagen.
Jag fick också en tydlig utlandskänsla när vi gick iland.
Mycket vackert, och fridfullt.
 
Här hittade jag också en gammal saknad delikatess. Rökt sik !
Siken från Vänern har varit svartlistad en tid, men Vätterns sik
gick inte av för hackor den heller! Min favorit bland rökt fisk.
Rekommenderas. Liksom ett besök på Visingsö.
 
Men, lämna bilen på land, hyr cykel eller vandra runt.
Gör gott för själen... och magen.
 
 

Idisslande kor

 
Visst kan man tycka att kon för en vegeterande tillvaro.
Glor rakt ut i ingenting. Inga bekymmer för morgondagen(?)
Tid för hur många tankar som helst...
Vad försiggår egentligen i huvudet på en ko...
 
Tänker kon på vad hennes idisslande gör för klimatet?
All metangas som släpps ut...
 
Bryr hon sig om hur alla artfränder har det runt om i världen.
 
Funderar hon på sin egen tillvaro... varför hon finns till...
(Vi vet ju att meningen med hennes liv är att ge mjölk,
eller bli förd till slakt).
Lyckligt ovetande. Tills en dag, då det bara händer.
Det oundvikliga.
Varför bry sig...
 
 

Moder jord

Naturen är den största konstnären.
 
Inuti en bit av en förtorkad gren har, med lite fantasi,
en subtil bild skapats föreställande en madonna med
ett litet barn lyft till sitt bröst...
En skapelse som naturligtvis direkt hamnade i min
samling av Madonnor !
 

Bristande knoppar

                      " Ja visst gör det ont..."
 
Ord, som beskriver en aspekt av tillvaron.
 
Karin Boye avslutade sina dagar 23 april 1941.
Hon blev funnen sittande vid en stor sten på en kulle med utsikt
över sjön Mjörn, en mycket vacker plats, fyra dagar senare.
 
 
Årstidsväxlingarna, något som de flesta av oss inte vill vara utan.
Våren är en svår tid för många, inte minst alla pollenallergiker.
 
Det obarmhärtiga ljuset. Skönheten, som rimmar illa med hur det
känns inombords...
 
Vårdeppressioner är mycket vanliga i vårt avlånga land.
Allt från trötthet och allmän håglöshet till djupaste kris.
Vetskapen om att det är ett naturligt tillstånd, som går över,
är en klen tröst när man är mitt upp i det, men kan kanske
åtminstone bidra till att göra det mer hanterbart.
 
                  " Då, när det är värst och inget hjälper,
                    brister som i jubel trädets knoppar..."
 
 

Spännvidd

Från våra innersta tankar till universums utmarker.
 
 
Frågor om varifrån, hur och varför.
 
 
Det är funderingar som kräver att vi stannar upp,
tar oss tid att reflektera över oss själva och vår
plats i tillvaron.
 
 
 
Skrämmande tankar för många. Något man undviker.
 
                                      -------
 
Bilderna (som inte har något med övriga texten att göra) är
från "Halv åtta hos mig. Grillmästarna. Hoppas det smakar".
Ett axplock av den uppsjö matlagningsprogram som finns att
se på tv, ihop med inrednings- restaurering och div. realitysåpor.
Från de inre obekväma tankarna till de imaginära bilderna av
en verklighet som vi passivt matas med...
 
 

Blod

Drömmen om evigt liv är långlivad...
Nu har den kanske väckts igen. Av vetenskapen, som upptäckt
att ett ämne i nytt, ungt blod kan fördröja åldrandet och återställa
vissa funktioner i kroppen.
( Klicka gärna på bilden för mera info.)
 
Ett samband, om än långsökt, finns i vissa Draculalegender, där
vampyren suger blod, framförallt av unga, sköna kvinnor, för att få
evigt liv.
 
Lika sant är att vissa figurer i bibelns berättelser, av någon anledning,
blev mycket gamla... tex. Methusalem 969 år, Lemek 777 år, och
värstingen Enok som vissa tror lever än...
Om Jehovas vittnens vägran att tillåta blodtransfusioner har nåt med
saken att göra låter jag vara osagt... där är det ju enbart en begränsad,
utvald skara som tillåts gå vidare in i evigheten...
 
Ett något friskare liv på ålderns höst vore väl inte så dumt ändå.
Men ett evigt liv tror jag för övrigt är överskattat, de flesta har säkert
nog med det som är...
 
 

Konvertering

Det frågas ofta vad som får västerlänningar att ansluta sig
till våldsideologier, svenska ungdomar inte undantagna!
Ännu mer oförstående blir, åtminstone jag, när även unga
"modärna" kvinnor reser ner för att strida tillsammans med
männen i denna kvinnofientliga rörelse...
 
Mycket klokare blir man inte efter att ha sett dokumentären
" Kvinnan som blev taliban ". En kristen journalist som efter
11:e sept. konverterade till islam(!), reste ner till Pakistan för att
träffa och göra film om talibaner, En resa som hon avråddes från.
Där blir hon (inte helt förvånande) efter en tid kidnappad, och
lösesumma begärdes. Då hon framför kameran ber till väst om
att betala, händer ingenting. Såsom oftast sker!
 
Stor vikt lades i slutet på dokumentären om varför inte lösen
betalades ut (summan blev dessutom löjligt låg med tiden!)
Varför gick man inte istället in på djupet med frågeställningen
om varför hon konverterade och anslöt sig till talibanerna?
Detta leder fram till en svår och känslig fråga, är det möjligen
samma mekanismer som får vissa misshandlade kvinnor att
stanna hos "sin man", eller efter att ha kommit loss, söker sig
till ett likartat förhållande?
Jag har på ganska nära håll iakttagit sådana förhållanden, och
sett oroande tecken från mannens sida, även innan de två blev
ihop på allvar.
 
Den kanadensiska kvinnan fick plikta med sitt liv.
Hon vädjade förgäves att bli räddad av den värld som hon lämnat.
 

Våga

Stefan Sauk är arg. Riktigt förbannad!
Han deltar i föreställningen "Våga va dig själv", som turnerar runt om i sverige
till minne av 12-åriga Linda Falkbäck som tog sitt liv efter att ha blivit mobbad.
 
" Vi har en vuxenvärld som har abdikerat från sitt ansvar.
Ingen vågar vara vuxen och säga stopp ", säger han.
 
 
Som framgår är det viktigt hur ett budskap förs fram...
 
 

Upprepning

Ett litet förtydligande;
Det kan väl inte ha undgått någon vad som händer runt om i världen,
hur illdåd sker med religionen som tillhygge. Även om handlingarna
nu som förr, också har politisk bakgrund.
Det handlar om att vinna territorium. Här och hinsides...
Precis som förr.
Men,
jag syftar inte på dagens urvattnade svenska religiositet.
Den svenska kyrkan har länge försökt anpassa sig till vad som ligger
i tiden, på bekostnad av både ursprung och budskap.
Resultatet har istället blivit ointresse och gapande tomma kyrkor.
 
Men,
Det finns "bokstavstroende" även i vår tid, i vårt land !
Bloggosfären innehåller en hel del, ofta skrämmande läsning.
Förbluffande att inte människan nått längre i utveckling.
Det handlar om intolerans, synd och straff.
Precis som förr
Amen.
 
Allt går igen,
upprepar sig...
(så även jag, men bara lite till).
 
 

En av oss

Joan Osborne;
 
 
If God was "one of us",
fick religiösa fundamentalister i USA att hota Joan Osborne till livet.
 
Kort avsnitt av texten;
" What if God was one of us?
Just a slob like one of us.
Just a stranger on the bus,
trying to make his way home,
just trying, to make his way home..."
 
För övrig, enligt bibeln, så skapade Gud oss till sin avbild, så svaret vet
vi redan; Han blev korsfäst !
 
What if God was one of us?
we already found out about that - we would crucify Him.
Again... again, and over again.
 
                                     + + + + + + +          
 
Kulturnytt, sveriges radio 23/2, 2016;
Iranska hårdrockare gripna för hädelse efter att ha kränkt heliga
övertygelser, eller förolämpat profeten.
Riskerar att bli avrättade
 
Vad är det egentligen för gud som de religiösa tror på ?
Är det en god gud ?
Jag tycker att det snarast verkar vara motsatsen...
 
Väst eller öst,
när det gäller att önska livet av folk så möts religionerna.
 
 

Observatorium

Råö rymdobservatorium ligger på Onsalahalvön i Halland,
 
Det brukar sägas att ett besök på akuten, för egen räkning, eller med någon
närstående, påminner oss om livets bräcklighet och vår egen litenhet.
Det är en nyttig upplevelse.
 
Ett betydligt behagligare sätt att bli påmind om sin litenhet är att titta ut
i rymden. Inse storleken.
Även om vår fattningsförmåga aldrig fullt ut kan förstå vidden. Vi har svårt
att ta till oss oändlighet... Ett besök på ett rymdobservatorium kan nog
skaka om lite i vårt sätt att se på tillvaron. På många sätt.
Med teleskopen på Råö, studeras universum, stjärnor och galaxer med hjälp
av radioastronomi. Med avancerad utrustning mäts även variationer i jordens
gravitation och inte minst havsnivån !
 
Ett besök rekommenderas.
Ett bra sätt att motverka vår hybris ( självförhävelse, övermod), och kanske
få oss att känna lite klädsam ödmjukhet,,,
 
 

Regeln

Det allmänt vedertagna.
 
Ingen regel utan undantag.
" Undantag som bekräftar regeln ".
 
Det kan tex. handla om det som de flesta tycker är det rätta.
Det som är bäst för alla. Det allmänt vedertagna. Det invanda.
" Så bör det vara för så har det "alltid" varit".
Majoriteten bestämmer och minoriteten får rätta sig efter detta.
Majoriteten har alltid rätt..
eller ?
Är det inte så att majoriteten ofta tillåter minoriteten att avgöra?
När undantagen kommer i maktposition, då låter sig majoriteten
styras av minoriteten och lämnar över beslutsfattandet och ansvaret.
Kanske vet inte majoriteten vad som är bäst för dom själva...
Vara nöjd med sin lott är kanske bekvämast.
Det finns förstås undantag.
 
Ifrågasättandet, kritiken mot det vedertagna kan vara ett sätt att
komma till insikt om svagheter och brister i det rådande.
Någonting i stil med "Djävulens advokat", någon som ifrågasätter
en åsikt eller ide´, utan att denne nödvändigtvis har något emot ide´n.
I den katolska världen fanns tidigare även en "Guds advokat".
Denne skulle endast framhäva den positiva aspekten.
Bristerna lämnades därhän.
 
Brydde sig makthavarna, i detta fall kyrkan, om invändningarna?
Knappast. Hur är det i samhället idag... lyssnar man?
 
Balansen är viktig. Överallt i tillvaron. Väger det över alltför mycket
åt endera hållet blir oundvikligen något annat lidande.
Vad som anses rätt ena stunden kan vara helt fel i nästa.
Åsikter är flyktiga, riktningen bestäms lätt av åt vilket håll det
blåser för tillfället...
 
Det finns alltid undantag...
 
Undantag som i undantagsfall för utvecklingen framåt !
 
 

Sorry

Seinabo Sey
 
Ett nytt härligt stjärnskott på den svenska musikhimlen.
... och vilken låt,  vilken text !!!
 
 
Lyssna, begrunda och njut.

I bubblan

Omvärlden är hård och brutal.
 
De mänskliga rättigheterna inskränks alltmer.
Yttrandefriheten är inte längre självklar, kritik mot företag bestraffas
och angiveri uppmuntras...
Välfärden monteras ner, sjukvården går på knäna.
Orkeslösa äldre får klara sig bäst dom kan, hemma.
 
Listan går att göra mycket lång...
 
Det blir lite mycket att ta in.
 
Lättare då att hålla sig inom den egna sfären.
Där har man en, om än bedräglig, men ändå en känsla av kontroll över
tillvaron. Mitt bland kastruller, katter och gardiner... Tryggt och invant.
(Det finns tretton bloggar på dussinet om dessa ämnen).
Utåt sett är den egna framgången och lyckan viktigast.
Det började redan på åttiotalet med yuppiegenerationen... Individualismen.
Envar sin egen lyckas smed.
 
Ja, det ÄR jobbigt. Rent av tjatigt att bli påmind om eländet.
Man har nog med sitt eget.
Men, det är just det där om medvetenhet.
Vart är vi på väg ?
 
 

Spiral

Vi och dom. Antingen eller. Polariseringen i samhället ökar.
 
Korruptionsskandaler, där dom absolut inte borde förekomma !
 
Sexövergrepp som negligeras av delar ur den drabbade gruppen.
 
De styrande tycks ha tappat greppet fullständigt.
Alternativen krymper. Vem, vad kan man lita på ?
 
När "låt gå" förväxlas med att göra gott, när godhet tolkas som
eftergivenhet, snällhet är lika med dumhet. När dumhet och
släpphänthet går segrande i det offentliga rummet, då är cirkeln
sluten och utvecklingen går obönhörligt nedåt, bakåt.
 
 
Denna nedåtgående spiral skapar med tiden en självdrivande
kraft som blir ytterst svår att bryta. Någonstans på kanten av
denna tror jag att vi sedan en tid tillbaka befinner oss.
 
Det är främst tystnaden som banar väg för denna utveckling.
 
 

Status quo 2

(Nej, det går inte att gömma sig för fakta, och nej, det är inte jag under filten)
 
Ute stiger snötäcket.
 
Inne sjunker modet!
 
Det som började som något ganska banalt visade sig vara en rejäl klassisk
förkylning/influensa. Många har drabbats, inte minst de släktingar som
deltog i nyårsfirandet. Inte mycket att göra, förutom att lindra. Förloppet
måste ha sin gång. Det får ta den tid det tar...
Tanken nuddar vid de stora farsoter som utplånat stora delar av folket genom
århundradena...
Det pågår en ständig kamp, i stort som smått.
 
Ibland är det ovanligt skarpa hörn i tillvaron.
Som när budskapet kom om David Bowies död. Enbart ett par dagar efter
att en ny skiva, inklusive video, presenterats.
 
Det är en ikon som gått ur tiden !
 
Ingen bra början på året.
 
 

Inför det nya

Mellandagarna har för mig alltid varit en tid för avkoppling och
återhämtning. Fortfarande lite feststämning, men utan alla krav
och "måsten".
En tid att se bakåt på det gångna året, och framåt på det som
ligger framför. Samtidigt som man under dessa dagar för en gång
skull kan/bör leva i nuet och lukta på blommorna...
Det är endast en sak vi vet med säkerhet:
 
 
Vi vet aldrig vad som väntar runt hörnet !
Visst kan vi önska att det inte blir några "hörn", inte minst på det
personliga planet, men vi vet också att det är en gagnlös förhoppning.
Vissa saker kan vi helt enkelt inte göra något åt.
Vi kan bara göra så gott vi kan, och hoppas på det bästa.
Människor kan förstås inte leva på enbart hopp, vissa saker kan vi
göra något åt, och bör också göra det !
 
Det slutade inte lyckligt för verklighetens Ferdinand.
Människan kom emellan...
 
Med detta sagt...   GOTT NYTT ÅR !
 
 
 
 
 

Jul

Julvisa i finnmarken.
 
Text; Dan Andersson
Musik; Torstein Bergman
 
" Att sjungas vid bordet till mörkt öl ".
 
 
 
Låt oss för en stund..." glömma att jorden blev bräddad av hat ",
och hoppas att mänskligheten tar sig i kragen, och att vi gemensamt
stämmer in i..." våra stop vi höja kamrat ".
 
En god, stärkande och fridefull jul önskas Er alla !
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0