Älgmarker

eller konsten att knäppa en älg.
Beväpnade till tänderna kliver vi omkring i älgmarkerna.
Aldrig någonsin har vi varit med på någon älgjakt. Vi känner båda en viss
nervositet, det är svårt att säga vilket som är mest skrämmande, att helt
plötsligt stå öga mot öga med en ofantlig älgtjur, eller att själv bli tagen för
en älg. Man har ju hört en del om skjutglada älgjägare...
Men visst vore det fint att få "knäppa" en älg på lagom avstånd.
 
Allteftersom tiden går utan att någonting händer, invaggas man lätt i en
falsk säkerhet.
Det fuktiga gräset når oss till knäna, molnen har sänkt sig och ett grått dis
dämpar dom vackra färgerna på träden. Det är regn i luften.
Vi har gått ganska långt och tröttheten ger sig tillkänna, så vi sätter oss på
en stubbe för att vila. Vi har inte suttit länge förrän vi hör ett brak inne bland
buskarna, inte långt ifrån oss. Det är ett olycksbådande ljud som förstärks
bland stammarna. Några minuter går innan vi vågar smyga oss fram mot
ljudet. Men inte en skymt av någon älg.
Vi tackar gud och beger oss hemåt med snabba steg.
Utrustningen tynger inte längre.
 
På vägen korsar vi en myr, och där ser vi en färggrann fjäril fladdra omkring.
Jag lyfter kameran mest på skoj och springer efter den.
Något byte skall vi väl ändå få !
Efter bara några få steg försvinner marken under mina fötter, med ett
gurglande, sörplande ljud.
Där står jag nu, den store jägaren, med ena benet helt nere i gyttjan.
Knäppet hörs tydligt en bit bakom mig.
Min kamrat fick i alla fall en bild, men inte var det på någon älg...
 
Från en "fotosafari", för många år sedan.
(Bilden blev dock inte bra, och jag ville inte ta om scenen,)
 

Kommentarer
Postat av: Kristallina

Tänkte genast på en "fotosafari". Känner igen situationen. Man får ha stor tålamod och uthållighet som jag inte har. Synd att vi inte fick se bilden ändå :D Härlig berättelse.

2012-10-27 @ 19:29:31
URL: http://kristallina.wordpress.com
Postat av: Anna-Carin

Jadu jag va drevkarl den veckan, mycket traskande o visst hamnade man i en Å jäkel full med lera. Man blev sådär lagom snygg ;)

2012-10-28 @ 19:37:41
Postat av: kalebass

Jag har senare passerat älgar på nära håll,mindre än 10m. sådär, dock ej i en jaktsituation. Inget hände, dom bara glodde på mig. Det är verkligen en mäktig upplevelse att t.o.m. känna doften från deras päls! Men steget till att skjuta en älg skulle jag nog inte klara känslomässigt.

2012-10-29 @ 11:55:25
URL: http://www.kalebass.blogg.se
Postat av: Krönikören

Undrar om älgen stod bakom ett träd och fnissade. Det skulle jag gjort om jag var älg!

2012-10-30 @ 15:09:11
URL: http://www.metrobloggen.se/antligenmandag
Postat av: kalebass

Tack för den! Ja, det är ju inte helt omöjligt...

2012-10-30 @ 19:05:40
URL: http://www.kalebass.blogg.se
Postat av: anita

Vilken tur!
Att du inte skulle klara det känslomässigt, menar jag. :-)

2012-10-30 @ 23:36:56
URL: http://www.pyttiminpanna.wordpress.com
Postat av: kalebass

Nä, viljan finns där inte heller. ( Däremot har jag inget emot älgkött, och är väldigt nyfiken på vildsvin..!)

2012-10-31 @ 13:51:08
URL: http://www.kalebass.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0