Jantelagen
1. Du skall inte tro att du är något.
Efter en livslång fångenskap i Jantelagens bojor börjar jag nu så smått förstå hur jag ska komma loss. Känslan är fantastisk när jag fått insikt om mitt eget värde.
Gott att höra! Ja, vetskapen om det egna värdet är väldigt viktigt. Många, yngre inte minst, är helt beroende av vad omgivningen tycker. Med ibland katastrofala följder! Det vanliga är ju oftast att inte kunna bejaka andra människors värde och framgångar. Egna tillkortakommanden och avund sätter gränsen för förståelsen av andra.
Undrar vad Aksel Sandemose hade sagt om han hade levt idag? Han skrev ju in jantelagen i sin roman redan 1933! Vi läste boken (En flykting korsar sitt spår) på norska (!) på Lärarhögskolan (70-talet). Det enda jag minns nu är att boken var ruggigt bra, kanske dags för omläsning? Tack för påminnelsen.
Förtydligande: Jag menar att det måste ju vara ganska hedrande att det man som författare myntar i en bok är så allmänt känt så många år senare.
Mm, det är viktigt att försöka reda ut vem man är och vad man själv vill. Inte alltid lätt när jante lagen gör sig påmind. Tror att vi kan göra mycket för varandra där genom att prata och peppa men i någon mån måste de också komma lite inifrån, att man vägrar lyda jante. Kram
Anita, Sandemose visade verkligen att han hade insikt i människors psyken. Jag tror han bara hade skakat på huvudet..väl medveten om att människans utveckling går väldigt långsamt.
Ja Jenny, jag tror att enda lösningen är att man går in i sig själv, frågar sig varför man själv beter sig på ett visst sätt.
