Helig ko
ang. tillvarons heligaste ko = Tillväxten.
Det talas mycket om vinster och besparingar, ofta i en och
samma mening. Sanningen är den att pengar finns.
Det handlar helt enkelt om hur dom fördelas...
Vem skulle komma på ide´n att låta sina barn svälta några
månader, för att staketet runt fina villan behöver målas om...
Hur tänkte man här..?
Ursäkta den dåliga kvaliten på bilden...
(Det handlar alltså om en om och tillbyggnad.)
Lägg märke till summornas proportioner...
Nej, det är säkert inte lätt att rättvist fördela pengarna.
Kan föreställa mig hur önskemålen kommer från alla håll,
men vanligt sunt förnuft borde man väl kunna kräva av de
som är ansvariga ! Har dom ingen egen livserfarenhet?
Det finns, som jag ser det, tre områden som är viktigare än
alla andra. Områden som vi alla går igenom här i livet;
Barnomsorg,(där även en väl fungerande grundskola ingår).
Sjukvård och Äldreomsorg !
För att undvika missförstånd vill jag gärna tillägga att det
inte finns något att klaga på i vården på Alingsås lasarett,
personalen är värd allt beröm !
Stunden
Vi kan inte hålla tillbaka ögonblicket, stanna tiden och nuet.
Men det är annorlunda med stunden. Att stanna upp en stund.
Vi kan inte leva i ett nu, men vi kan vila i stunden.
Gå in för det man gör. Ge sig själv utrymme...
Visst, det krävs planering för att klara vardagen ,
hur skall det bli, och det förflutna lägger sig i även här ...
hur gjorde vi förra gången?
Men, var sak har sin tid.
Planerandet har sin, liksom eftertanken...
Ingen stund för eftertanke...
Ta sig tid...
Ja, det är bara alltför lätt att säga.
Våra liv är inte inriktade på egetbestämmande och egentid.
Vi är konsumtionsvarelser som ska jobba och göra rätt för oss.
Följa med i fållan och fylla tiden, nuet, med att konsumera...
... att stanna upp och lyssna inåt, för att där kanske mötas av
mörker och tomhet, leder till ett begär att fylla detta tomrum,
att konsumera mera, och cirkeln är sluten...
Ögonblick
Ett ögonblick bara... en liten tankenöt i vårens tid...
Nuet är skärningspunkten mellan det förflutna och framtiden.
För att förstå nuet måste vi förstå det förflutna, och framtiden(!)
Nuet är ett resultat av det förflutna
och framtiden är resultatet av nuet.
Nuet upplevs som det närvarande, men det är präglat av det
frånvarande, det som varit... och det som skall komma.
Nuet är ständigt undflyende.
Redan när vi nämner det, så har det flytt. Redan när vi talar
om det så är det frånvarande.
Grunden är inte närvaro utan frånvaro...
Det är inte "något" som är grunden, utan "inget".
Nuet är ingenting utan det förflutna.
Nuet blir ett förflutet i samma ögonblick som det upplevs.
Skärningspunkten förflyttas alltså ständigt.
Något nu existerar i praktiken inte!
" Leva i nuet " går helt enkelt inte.
Däremot kan man försöka sakta ner skärningspunktens rörelse.
Fokusera på det som händer för stunden, uppleva med alla sinnen,
stanna upp, se och lyssna inåt.
Man KAN vända på det och säga att vi lever i ett ständigt NU.
så länge det inte innebär att vi då inte behöver ta så stor hänsyn
till vad vi gjort i det förflutna och inte heller vad vi ställer till med
inför framtiden...
Ett ögonblick är en mycket kort tid, men kan ha stor betydelse.
På ett ögonblick kan också allt vara över...
Dryckesklenod
Finns det någon bland mina kära bloggvänner eller
förbipasserande experter, som kan tala om hur jag
effektivast rengör en sådan här dryckestunna inuti?
Förutom att skölja igenom,(in där uppe och ut
genom kranen)... Man ser ju ingenting av insidan.
Skölja med sprit blir lite väl dyrbart. Vågar man
förlita sig på sina sinnen; syn,näsa och smak..?
Tunnan är en gammal släktklenod som levt ett
mycket undangömt liv, i snart hundra år...
... och så önskar jag en trevlig, varm och mycket
GOD och GLAD påsk !
... med alla sinnen tillfredsställda...
Fragment
Ett litet bildspel i all enkelhet,
där en av mina lerfigurer sakta(!) växer fram.
Musiksnutten (egen komposition) som jag valde till bildspelet råkade
ha exakt samma längd. Tog detta som ett omen, eftersom det ju
dessutom är en magisk demon som blir till..!
Låt er inte skrämmas, den är faktiskt ganska snäll.
( Beror på hur mycket man påverkas av dess inre ).
Sprida väldoft kan den också..!
Väderkvarnar
Vem försöker vi lura?
Oss själva... för att döva samvetet?
Man vill få oss, (vi själva också)tro att vi gör en insats, (för att hålla
oss borta från problemets kärna), när vi i själva verket är ganska så
små och "sorgliga skepnader". Obetydliga i de stora sammanhangen.
Vår påverkan på den globala storindustrin är försvinnande liten.
Vilket givetvis inte innebär att vi ska ge upp!
Meningslöst dock att kämpa mot väderkvarnar...
Känns ibland också meningslöst att fortsätta skriva om det.
Intresset är förbluffande litet !
Hörde kommentarer från ett barnprogram(?), där barn intervjuade
vuxna på stan om dom visste vad ordet demokrati betyder.
Ett svar lät: Demokrati..? sånt där intresserar mig inte...
ett annat; Jag är nittiotvå år, du får fråga någon yngre...
Jag tror tyvärr att detta är den typ av svar som en majoritet av den
stora grå massan skulle ge !
Don Quijote stred mot en inbillad fiende...
Vad vi har att kämpa mot är en delvis imaginär, men icke desto mindre
verklig fiende;
Människans egoism !
Demokrati = Folkstyre.
Smaka på ordet... folk... styre. Folk ska styra... ?.... Jojo.
Tidsbild
Det händer saker där ute i samhället, som väl knappast går att
blunda för ?
Skottlossning på gatorna, våldsamheter på läktarna, upplopp
med rasistiska förtecken i stadsdelarna...
Människor skadas. Människor dödas.
Gängmedlemmar, huliganer(supportrar), rasister...
En och en ser dom ut och är som vem som helst. "Vanligt folk".
Största skillnaden, förutom att det huvudsakligen handlar om
unga människor, är att dessa individer har hittat en identitet,
en samhörighet. (om än en bräcklig sådan).
Det privata egot (speciellt svaga sådana), flyter lätt över
i ett större kollektivt ego;
Gänget, fotbollslaget, partiet,
mobben, församlingen, fäderneslandet...
Sarkasmer
Vi tar det igen...
Sarkasmer används ofta för att förtydliga något, peka på
det absurda i företeelser (i samhället) genom att använda
motsatser. Säger en sak, men menar motsatsen till före-
teelsen, det man vill kritisera.
Den är oftast elak, alltid överdriven och ibland hånfull.
Barn har väldigt svårt att förstå och skilja på om ett uttalande
är sarkastiskt eller inte. ( Vissa envåldshärskare har också
svårt att se innebörden i ett sådant uttalande).Men man bör
alltså verkligen undvika att vara sarkastisk mot barn !
Satir kan man nog säga är ett lite "finare", elegantare sätt
att provocera och förlöjliga.
Ironi ser jag som en lindrigare art av sarkasm, kanske lite
mer humoristisk. Humorn är ibland det enda som återstår
för att stå ut med dumheten.
Jag har, som jag tidigare skrivit om, en förkärlek att ironisera
över företeelser, (aldrig personer) och ibland dessutom bli
lite sarkastisk... Jag har själv sällan problem med att identifiera
sarkasmer, men då jag har förstått att många vuxna kan ha
lite svårt för detta,så kanske det är på sin plats att förtydliga
ett eventuellt ironiserande inlägg med en markering..?
Å andra sidan, den som känner sig träffad kanske har en
anledning till detta..!
