Gröna salar
Så vackert och stämningsfullt, kan riktigt höra tystnaden under träden.
Tack. Jag har alltid gillat bokskog. Det ÄR verkligen tyst och lite högtidligt, under trädkronorna.
Så vackra bilder och vacker bokskog. Underbart.
Kram / Rozie
Fina bilder! Verkar vara en sån där skog man kan gå i och känna lugnet. Sådana platser gillar jag.
Blir nästan lite avundsjuk på att du bor så nära bokskogen. Det finns väl inget vackrare än en grönskande bokskog! Tyvärr har vi ina bokskogar här norrut. Men jag ska åka söderut i sommar och njuta av de trolska skogarna i Skåne.
Kram =)
Bokskog är den vackraste skogen som finns. Min man kunde åka ganska långt för att komma till en bokskog. Gillar din tanke mycket att du ser nuets sammanhang i den spirande grönskan och förra årets bruna underlag. Så underbart som helst. Ska jag alltid tänka på! Kram
Fina bilder. Underbart att ha en bokskog nära sig! Själv har jag ett eklandskap på cykelavstånd. Härligt det med. :)
Bokskogen kom jag i kontakt med sent i livet. 26 år gammal. Blev fullständigt tagen. Och inspirerad. Höll på några år, fyra ungefär, med att göra en Granpelarsal till något liknade. Rensade bort alla döda grenar så högt jag nådde med stege. Rensade marken från allt dött skräp, varenda kotte, bara barren var kvar. Det såg ut som en böljande persisk matta med pelare som stack upp genom mattan.Surrealistiskt! Grävde också ut en gran som slingrat sin rötter runt en stor sten. Skogsägaren lät mig hållas. Jag tror han var road. Min fru gick där och stötte på en som satt och målade i "Skogen". "Vad är detta"? "Vem har gjort det här"? frågade målaren. Min fru sa inte vad det var eller vem. Låt målaren fundera. Men "Mattan" var bara slutmålet i ett mer subtilt skogsverk. En snårskog! Det ska jag berätta om senare. Då insåg jag att det finns fördelar med att bli sedd som en exentrisk typ. Man blir friare i sitt handlande och beteende. Mycket friare.HAHAHA! Och toleransen för "Galna" konstprojekt ökar. Mycket givande :-)
Åh vad fint... Kram
Tack ska ni ha allihop! Jag har tillbringat de senaste dagarna i denna miljö och bloggen har därför fått vila. Jag älskar skog och sjö, vistas där så ofta jag kan.
Vilket projekt pybusa, oj oj. Hade varit roligt att se. Inga bilder? Att gå sina egna vägar är nog på gott och ont. Beror på hur känslig man är för andra människors reaktion...
Fina bilder verkligen vackert med skogen.
