kalebass

Bristande knoppar

                      " Ja visst gör det ont..."

 

Ord, som beskriver en aspekt av tillvaron.

 

Karin Boye avslutade sina dagar 23 april 1941.

Hon blev funnen sittande vid en stor sten på en kulle med utsikt

över sjön Mjörn, en mycket vacker plats, fyra dagar senare.

 

 

Årstidsväxlingarna, något som de flesta av oss inte vill vara utan.

Våren är en svår tid för många, inte minst alla pollenallergiker.

 

Det obarmhärtiga ljuset. Skönheten, som rimmar illa med hur det

känns inombords...

 

Vårdeppressioner är mycket vanliga i vårt avlånga land.

Allt från trötthet och allmän håglöshet till djupaste kris.

Vetskapen om att det är ett naturligt tillstånd, som går över,

är en klen tröst när man är mitt upp i det, men kan kanske

åtminstone bidra till att göra det mer hanterbart.

 

                  " Då, när det är värst och inget hjälper,

                    brister som i jubel trädets knoppar..."

 

 

Ja vad ska man säga, det är sannerligen svårt att vara människa och kanske svårast på våren. Men håll ut det kommer en sommar även om det just nu är svårt att tro.

Undrar vad det kommer sig av egentligen, vårdepressioner? Kan det vara brist på D-vitamin? Hur som, ser fram emot varmare dagar.

Det finns en fin slutkläm på dikten; När det är som värst och allt känns som mörkast, slår knopparna ut och livsandarna väcks till liv igen!